Jag ser en framtid där Jag kunde bli något stort Så blås en kyss och fyll min kvot Då tänker du högt och skriker tyst Och håller andan genom monologen som skrevs för din inre röst Du lät exakt som Ismael Minns du Ismael Jag är din Ismael
Du sa ”Jag längtar tillbaks till 1997″ Jag sa ”Vill du ge upp är det är ditt val”
Jag föddes på ett sjukhus dit folk mest kom för att dö Vem bryr sig om ditt 90-tal?
Det tog 25 år av missförstånd Det tog 25 år att ens komma så här långt
Vad vill du säga när allting är sagt
vad vill du känna när någon tagit din makt
du vill att jag ska sjunga
men bara om sånt som hör till sitt
men ska jag sjunga
då ska det finnas tid att sjunga fritt
Vem vill du spela när du lagt alla kort
hur vill du leva när tiden går för fort
du vill att jag ska känna
för något som aldrig känts som mitt
men ska jag känna
då ska det finnas tid att känna fritt
Hur ska du veta om ingen lärt dig hur
hur ska du våga chansa
du som aldrig haft nån tur
du vill att jag ska älska
med nån som bara älskar sitt
men ska jag älska
då ska det finnas tid att älska fritt
Vad ska jag skriva för att du ska bli berörd
hur högt ska jag skrika
varje gång jag vill bli hörd
du vill att jag ska falla
mot något som du har gjort till ditt
men ska jag falla
då ska det finnas tid att falla fritt
''Har jag nämnt för er att jag är höjdrädd??? Har jag nämnt det? Har jag nämnt att jag är höjdrädd?'' Panik, panik, panik när jag ska ta mig ner för den branta klippa vid zinken. Luanda försöker lugna ner mig.
''Maria, det kommer att gå jättebra. Håll mig bara i handen så ska du se att det ordnar sig''
''Nej tänk om jag ramlar. Ser ni hur brant det är?? Det här kommer att gå illa, DET KOMMER ATT GÅ ILLA!!!''
Luanda fortsätter ''Nej Maria du kommer inte att ramla, det går inte...jag lovar!''
När Luanda säger orden '' du kommer inte att ramla, jag lovar'' vad tror ni händer just då??
Emmeli ramlar, jag kollar på Luanda och säger '' Luanda, vad va det du sa? Det går inte att ramla? ''
Hör du ljudet av juli där utanför? Sist vi sågs var det vinter och en meter snö Jag kan höra musiken du gav mig i natt Så här lät det medan ångesten kom ikapp
Jag vill höra en öde helg explodera utanför ditt fönster Ibland blir jag så störd av tystnaden här
Jag tänker på dig Jag tänker på dig Jag tänker på dig ibland
Ge mig en ny drog som tar mig nånstans Jag behöver en ny medicin och ett nytt land När jag faller lycklig och fri var det falskt alarm, falsk marknadsföring men även inbitna lögnare har sin charm
Jag kan höra musiken du gav mig i natt Stå still, jag loopar samma tack men det finns nåt där som bara måste bli sagt
Jag tänker på dig Jag tänker på dig Jag tänker på dig ibland
Jag står och väntar på min skjuts men jag har glömt bort var jag ska Så jag flyter bara med och glider lika planlöst av Mot en helt ny dag
Vid ett nedbränt stadshotell hänger minnen envist kvar En gång var du min stad nu finns inget av mig kvar Jag är helt säker
Har du den där känslan? (Vilken menar du?) Jag menar den där känslan (Av att någonting) avgörande hände när jag var ouppmärksam Att någonting försvann
Säg att du förstår mig (Nej, vad menar du?) Jag vill att du förstår mig (Så vad menar du?) Du gör det mycket svårare än det egentligen är (Vad är min tystnad värd?)
Äntligen kräftskiva! Så som jag har längtat. Det är två år sedan sen sist och i morgon är det dags igen. Egentligen ska man ju njuta av sin semester, och visst det har jag, men varenda dag har jag längtat efter Sophie och Samuels kräftskiva i Norderåsen.
Det blev lyckat för två år sedan (om man bortser från vissa saker) och det kommer definitivt bli det det här året med.
Det här blir tredje kräftskivan i Norderåsen. Visar några bilder från skivan för två år sedan.
Det är Sophie och Samuel som ordnar hela kalaset. Det roligaste minnet jag har för två år sedan är deras kräftskiva i Norderåsen. En applåd för dom! :)
Tradition att det serveras bål vid traktorn. I år också? Vi får väl se i morgon.
Det ryktas om att paret köpt in 17 kartonger med kräftor i år :)
Jag och Soffan vid fyra tiden på morgonen.
Nu är det dags för mig att baka krus (kakor) till kräftisen.
Som jag skrev i tidigare inlägg så är det inte billigt att ha katter, men det är inte lätt heller! Nu har Saga varit borta i ca 3 veckor. Hon brukar iof vara borta några veckor under somrarna, men det vore ju bra om hon kom hem och sa hej i alla fall.
Men idag fick både jag och mamma nog. Mamma ringde till ett kattmedium som kan se vart försvunna katter finns. Sist vi fick ringa var för 5 år sedan då Doris hade försvunnit. Då på grund av att hon var sur på mamma eftersom hon jobbade för mycket och aldrig var hemma.
Någon dag senare satt hon väntandes på bron.
Och nu var det som sagt Sagas tur. Vi beskrev hur hon såg ut och hur gammal hon var
-Hon är 9 år och har svart päls, säger mamma till kattkvinnan.
- Har hon lite vit päls, eller vita strån nedanför huvudet?
Och ja det har hon.
Kvinnan såg vart hon höll hus och började prata med henne
- Nu får du faktiskt gå hem!
Det jag kommer att skriva nu är det roligaste jag varit med om på länge. Då svarar Saga kattmediet
-JAG VILL INTE!
Hur roligt är inte det?
Anledningen till att hon aldrig kommer hem är för att hon tycker det är långtråkigt här hemma och vill vara ute i naturen. Nu har hon hittat en kattkompis som hon är med. Och det förstår jag, med tanke på att alla våra andra katter skrämmer livet ur henne. Äntligen har hon en kompis :)
Ja, katter är inte billiga att ha. Den här fröken vägrar äta och hon spyr hela tiden. Men det är värt pengarna, för vad skulle jag göra utan min lilla prinsessa?
